Syftet med studien är att undersöka hur en Balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en Balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en Balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Syftet med studien är att undersöka hur en Balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters lärande och utveckling, samt hur en Balanserad styrning i praktiken påverkar verksamheters förutsättningar att bli en lärande organisation. Balanserad styrning är en svensköversatt modell av balanced scorecard, en amerikansk styrform. Det teoretiska perspektivet i studien är miljöpedagogik och lärande organisation. Studien bygger på en hermeneutisk tolkande ansats, vilket syftar till att här skapa förståelse för hur en Balanserad styrning fungerar i praktiken avseende lärande och utveckling samt hur den skapar förutsättningar för att bli en lärande organisation. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod, respondenter från två kommuner har intervjuats, och i varje kommun har en enhetschef och två medarbetare intervjuats.

Balanced Scorecard [svenska; Balanserad styrning] är ett koncept framtaget för vinstdrivande verksamheter men kommunförbundet har genomfört försök med adoptering av Balanserad styrning i kommunal verksamhet, med vissa skillnader som motiverar anpassningar. Förvaltningen kommunkansliet i Tierps kommun har officiellt arbetat utifrån Balanserad styrning sedan 2003 och anledningen till varför de började arbeta utifrån metodiken i Balanserad styrning grundar sig företrädesvis i att den traditionella ekonomistyrningen konstaterades vara otillräcklig parallellt som den inte levererade en helhetsbild över verksamheten. Jag har genomfört en fallstudie vid kommunkansliet i syfte att se hur konceptet verkar i offentlig verksamhet. Fallstudien syftar till helhetsförståelse och insikt, vilket innebär att den vetenskapliga inriktningen på arbetet är hermeneutiskt. Undersökningen är av kvalitativ karaktär baserad på individuella intervjuer bland förvaltningschefen, enhetschefer samt medarbetare och jag har använt mig av den abduktiva forskningsansatsen i arbetet.

Nya styrmodeller inom den privata sektorn har länge varit viktig för utvecklingen och har på senare tid spridit sig till offentlig sektor. New Public Management (NPM) är samlingsnamnet för icke-vinstdrivande offentliga organisationers sätt att mer och mer efterlikna styrmodeller från den privata sektorn. Detta gör offentliga organsisationer genom att agera för effektivisering av arbetet inom organisationen. En vanlig styrmodell som offentlig sektor har snappat upp är Balanced Scorecard (BSC), eller det svenska namnet Balanserad styrning. Inom Skellefteå kommun har BSC funnits under en längre tid och är en etablerad styrmodell inom kommunen.

I privat sektor utvecklas det ständigt nya ekonomistyrningsmodeller i syfte att kunna effektivisera organisationer. Vid 1990-talets ingång började dessa ekonomistyrningsmodeller även sprida sig till offentlig sektor, ett fenomen som ofta går under samlingsnamnet New Public Management. The Balanced Scorecard eller Balanserad styrning är en av de vanligaste ekonomistyrningsmodeller som offentlig sektor fångat upp. Norrbottens läns landsting är en offentlig organisation som kommer att införa Balanserad styrning, vilket kommer att påbörjas under år 2013. Syftet med denna studie är att beskriva vilka förväntningar som politiker har vid införandet av Balanserad styrning samt förklara varför politikerna har dessa förväntningar.Efter en genomgång av teorier, litteratur samt tidigare forskning inom ämnet kunde vi se att politikers förväntningar vid Balanserad styrning kan påverka införandet av styrmodellen.

I komplexa organisationer kan det vara svårt att uppnå målöverensstämmelse, syftet med denna studie är därför att belysa och förklara hur en operativ enhet med komplexa uppgifter hanterar problemen med målöverensstämmelse och att identifiera hur införandet av en Balanserad styrningsform kan påverka målöverensstämmelsen. För att samla in det empiriska materialet utfördes personliga intervjuer med de tre personerna ur ledningsgruppen för Avdelningen för kvalitets- och miljöledning på Luleå tekniska universitet. Dessutom utformades en enkät som de övriga medarbetarna fick svara på. I studien framkommer det att om operativa enheter med komplexa uppgifter använder sig av kommunikation, delaktighet och utformar ett visst belöningssystem kan man nå långt i skapandet av målöverensstämmelse. Dessutom framkommer det i studien att införandet av en Balanserad styrning har en positiv effekt på kommunikation, delaktighet och utformningen av belöningssystem inom organisationen..

Under 80-talet började den offentliga sektorn ta till sig modeller för ekonomistyrning som användes i den privata sektorn. En av de modeller som adopterades från den privata sektorn var målstyrning. En modifikation av målstyrning är den balanserade styrningen som bygger på det balanserade styrkortet (BSC), vilket utvecklades av Kaplan och Norton 1992. Det balanserade styrkortet är en mix av finansiella och icke finansiella mått sett ur fyra olika perspektiv: finansiellt-, kund-, interna affärsprocess- samt lärande och tillväxtperspektiv. Syftet med studien är att kartlägga om förankringen av verksamhetsmål bland lärare och pedagoger i kommunala skolor skiljer sig åt beroende på kommunens styrmodell.

Organisationer inom den offentliga sektorn har under den senaste tiden utvecklats mot att allt mer påminna om näringslivets privata företag. En anledning är att kraven på uppföljning, kvalitet och kostnadseffektivitet ökat. Ett exempel på förändringen är att offentliga organisationer i större utsträckning börjat använda sig av det privata näringslivets modeller för Balanserad styrning. I denna studie undersöks hur en offentlig organisation förhåller sig till och arbetar med återkoppling vid Balanserad styrning. Syftet är att identifiera och beskriva hur återkoppling kan bidra till att en offentlig organisation använder en balanserad styrmodell på ett ändamålsenligt sätt.

AbstractDuring the last decade the public sector has been influenced by new ways of measuring performance and governing, taking inspiration from the private sector. The Swedish municipal community Vellinge has since 2004 adopted ?The Balanced Scorecard? by Kaplan & Norton, measuring not only the financial parts but also other, important factors. The adoption took place since the Swedish government applied new demands on county councils and municipal communities through ?God ekonomisk hushållning?.

Den privata sektorns strävan efter att effektivisera sina organisationer, vilket leder till att det ständigt utvecklas nya ekonomistyrmodeller. I början av 1990-talet började dessa ekonomistyrningsmodeller sprida sig till icke-vinstdrivande offentliga organisationer, under samlingsnamnet New Public Management. Den kanske vanligaste styrmodellen som de offentliga organisationerna fångat upp är Balanced Scorecard, eller Balanserad styrning som det heter på svenska. Norrbottens läns landsting (NLL) är en av de senare organisationerna i ledet och kommer att införa Balanserad styrning under 2013. Vad denna förändring rent konkret väntas medföra organisationen valde vi att undersöka, och syftet med denna studie blev således att öka förståelsen för vilka förväntningar landstingspolitiker har inför framtida införande och tillämpning av Balanserad styrning.

Företagen befinner sig just nu mitt i en stor förändring. Industrisamhället håller på att övergå till informationssamhället. Syftet med denna uppsats har varit att visa på hur ett IT företag kan använda sig av ett balanserat styrkort. Delsyftet har varit att se hur mått kan vara kopplade i kedjor av orsak-verkan samband samt identifiera positiva och negativa effekter med styrkortet. Uppsatsen baserar sig på en undersökning av IT företaget Avantra och informationen har samlats in via personliga intervjuer med den verkställande direktören samt fyra anställda.

Inom The Nuance Group, vilket är ett ledande globalt företag inom tax-free, finns det en finansiell syn på verksamheten som kan utvidgas till att bli mer konkurrenskraftig. Syftet med denna uppsats är att upptäcka och synliggöra faktorer och perspektiv i företaget som kan utvidga den traditionella finansiella styrningen och bidra till bättre verksamhet och Balanserad styrning. Med hjälp av fyra perspektiv har vi belyst betydelsen av medarbetare, kunder och processer, som i samverkan med de finansiella aspekterna kan utgöra en del av företagets ekonomistyrning. Genom att bryta ner The Nuance Groups verksamhet i olika perspektiv skapas det mer fokus på särskilda fokusområden där företaget lättare kan se vilka områden som är viktiga för framgång. Utarbetningen av mål, mått och framgångsfaktorer inom varje perspektiv bidrar till fokusering inom perspektiven samtidigt som mellan dem skapas det förutsättningar för balans.

The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..

In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization.The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study.

The purpose with this paper is that trough a description of the management control at Jitech AB find out if traditional management control have been abandoned for benefit for modern management control and in which extent the transition have happened. Further is the second purpose with this paper to find out which decisions that lies behind the design of the management control and how these are in opposition to with the theory..